Efter att vi blev tvungna att ta bort vårat varmblod Prinsen hade vi bara 2 hästar. Vi hade haft 3 hästar så länge jag kan minnas, och det kändes rysligt tomt med bara två egna. Jag hade en plan om att skaffa en ung minishettis, som jag kunde forma från grunden. Den "planen" va mest en dröm utan riktig tro om att bli verklighet. 

En dag höll jag på att skrolla runt på hästnet. Jag hade slutat kolla på andra hästar till salu och kollade nu bara på a-ponnyer i östergötland. Hittade en som låg i närheten som jag blev ganska kär i. Det va en svartskäck hingst med jättefina tecken. Jag kollade på honom på datan i 3 dagar, sedan visade jag mamma och pappa. På något sätt var jag säker på att han redan va sålt. Pappa och mamma tyckte att det inte kunde vara något problem med att titta på honom, och vi åkte samma dag. 

Det va inte så lång att åka och där på gårdsplanen stog han. Han va så grymt fin, men ganska mycket större än vad jag hade tänkt mej. Och även Josse (ägaren) tyckte att vi skulle passa bättre påd Fighter. Vi fick träffa honom, och han va så otroligt mysig. Jag föll pladask. 

Det gick ganska snabbt. Vi bestämde att han skulle komma till oss ett par veckor senare. Han skulle bara hinna kastreras först. 

Och så en dag stog han utanför transporten, lugn som en filbunke. Gnäggade kanske en gång? När vi släppte ihop honom med Larsse blev han dock väldigt rädd. Sprang runt och skrek och va superledsen. 

Dagarna som kom va ganska sorgliga. Vi försökte släppa ihop alla tillsammans, men Z som är väldigt vaktande för sin flock försökte jaga i väg honom hela tiden. Fighter som är väldigt underlägsen blev super ledsen, och stog ensam i lilla hagen. Jag satt hos honom i timmar och han låg ofta i mitt knä och sov. Vilket gjorde att vi fick ett ganska starkt band från början. 

 

Fighter är en otrolig liten social häst som gillar uppmärksamhet. Han vill helst slippa springa runt och ligger häldre och vilar i knät på någon. Han är även en liten hoppkanon! I framtiden har jag planerat att köra in honom!